Lär dig hantera psykisk ohälsa

Om man har en närstående som har en psykisk ohälsa kan det vara bra om man tar reda på så mycket information som möjligt om psykisk ohälsa. Desto mer man vet om psykisk ohälsa desto lättare blir det att förstå om en närstående har en psykisk ohälsa. Många som lider av en psykisk ohälsa talar ogärna om detta för andra. Men genom att man som närstående har läst på om psykisk ohälsa kan man snabbare uppfatta signalerna då någon lider av exempelvis en depression eller ångest och därför har det svårt att klara av vardagliga ting.

Hos Socialstyrelsen och hos sjukvården kan man få mer information om psykisk ohälsa. Dels kan man erhålla informationsblad men också hitta en hel del information på Internet. På Internet finns det dessutom massor av information att hitta om psykisk ohälsa men också forum där personer med psykisk ohälsa diskuterar med andra likasinnade personer. Det finns också ett flertal böcker inom området som är skrivna av välrenommerade läkare som också kan bidra till att man får mer information om psykisk ohälsa.

Delta i utbildningar eller stödgrupper

I vissa regioner runt om i Sverige så anordnas det utbildningsdagar för personer som är närstående till en person som är drabbad av psykisk ohälsa. Det finns också stödgrupper som man kan delta i där man får träffa andra personer som är i samma situation som en själv. Vid dessa sammankomster får man hör hur andra hanterar närstående med psykisk ohälsa men också möjligheten att kunna diskutera med andra och därigenom få både tips och råd. Man kan också gå en kurs i psykisk ohälsa genom sjukvården eller genom andra privata alternativ.

Om man har en närstående som lider av psykisk ohälsa så finns det ofta en orsak till varför personer har en depression eller lider av ångest. Det kan vara något som har hänt i barndomen eller så kanske personen har varit med om en traumatisk upplevelse som exempelvis en trafikolycka eller ett dödsfall av en närstående. Ibland har personer med psykisk ohälsa även andra fysiska problem som gör att personerna känner en viss hopplöshet inför framtiden.

Andra vanliga orsaker till att personer får en psykisk ohälsa kan vara att de har gått in i väggen, blivit arbetslösa eller har ekonomiska problem. Många personer med exempelvis olika beroenden som spelberoenden eller alkoholberoenden lider också av psykisk ohälsa som de dövar genom att spela eller dricka alkohol. Ofta är det deras beroenden som är grundorsaken till deras psykiska ohälsa från första början. För att komma ur en psykisk ohälsa krävs också att man bearbetar orsaken till varför man har en psykisk ohälsa. Finns det ekonomiska problem bör man be om hjälp för att lösa detta. Har man problem med alkohol, droger eller hasardspel bör man söka behandlingar för detta.

Som närstående är det viktigt att man är förstående och inte dömande, vilket ofta får en motsatt effekt som gör att den som har en psykisk ohälsa mår än mer dåligt. Man ska försöka att prata om problemen men framför allt bör man ta sig tid att lyssna på den person som inte mår bra.

Psykos är ett tillstånd där personen som drabbats har svårt att skilja på fantasi och verklighet. Psykos kan uppstå i samband med att man lider av andra psykiska sjukdomar, som exempelvis schizofreni, men kan också uppstå i samband med att man intar droger eller alkohol. Psykos är ett allvarligt tillstånd som kan leda till att personen som har drabbats utsätter sig själv för fara då de inte kan se saker klart. Om man drabbas av en psykos bör man snarast söka läkarhjälp för att få en diagnos. En psykos kan vara ett tillfälligt tillstånd, exempelvis efter att man druckit för stora mängder alkohol eller intagit droger, men kan också vara ett tillstånd som personer hamnar i mer regelbundet.

Symptom för att man har drabbats av en psykos är vanligtvis hallucinationer, vaneföreställningar och tankestörningar. Andra symptom kan vara att man tappar talförmågan, minnet och även att man blir apatisk. Hallucinationer kan innebära att man ser saker som ingen annan ser men också att man hör röster som ingen annan hör. Ofta kommer rösterna inifrån huvudet och brukar vanligtvis kommentera allt du gör och säger men kan också beordra dig att utföra olika handlingar.

Vaneföreställningar kan bland annat innebära att man blir paranoid och tror att man är förföljd eller att personer bevakar en. Det kan också innebära att man inbillar sig att man är utvald för ett uppdrag, exempelvis av gud, eller att man utsatts för någon fantasifull händelse. Psykos kan också leda till att man får tankestörningar vilket innebär att man får svårt att avsluta en mening, att höra vad andra säger eller att ens tankar hela tiden störs av nya tankar som ploppar upp.

Behandling av psykos

En psykos kan komma plötsligt och oväntat eller byggas upp sakta under en längre tid. En psykos kan pågå i allt från någon vecka till flera år och kan också vara en engångshändelse medan det hos vissa personer kan uppstå regelbundet. Om en person får en psykos och har hallucinationer som kan innebära att personen utgör en fara för sig själv eller andra ska man alltid ringa SOS för att ta personen till en psykiatrisk akutmottagning.

Om man misstänker att man har en psykos eller om någon närstående har drabbats bör man snarast besöka en läkare för att få en diagnos. Då kan man snabbt sätta in rätt behandling och även rätt läkemedel för att mildra psykosen. Normalt brukar man behandla en psykos med psykoterapi och stödsamtal. Det går också att delta i gruppterapi och samtalsgrupper. I de flesta fall krävs det behandling med hjälp av läkemedel och då kan det handla om flera olika läkemedel för att hantera olika symptom, som exempelvis sömnlöshet, depression och ångest.

Som närstående är det bra att ta reda på så mycket information som möjligt om psykoser så att närstående kan vara ett bra stöd då en person får en psykos. Ofta kan närstående hjälpa till genom att lyssna och vara förstående men också med vardagliga ting som den drabbade själv har svårt att utföra.

Att ha ett självskadebeteende kan bero på många olika orsaker. Ofta känner personerna en tomhet eller en hopplöshet och har tappat tron på både sig själv och framtiden. Det finns olika skäl till att man vill skada sig själv, både att man vill straffa sig själv, för att man kanske inte räcker till, men också för att väcka uppmärksamhet hos andra. Personer som skadar sig själva löper också större risk att få självmordstankar senare i livet.

Personer som har ett självskadebeteende lider ofta av depressioner eller ångest och väljer att döva sin ångest med att skada sig själva. Det går att jämföra med personer som istället dricker alkohol eller tar droger för att döva sin ångest, vilket också är en form av självskadebeteende. Ett självskadebeteende är nästan lika vanligt hos pojkar som hos flickor och uppstår ofta i yngre tonåren och pågår upp till ung vuxenålder. Dock är skadorna som åsamkas olika. Pojkar brukar vanligen slå sig själva i ansiktet, slå huvudet i väggen eller bränna sig medan flickor vanligtvis brukar rispa sig själva, med kniv eller naglar, eller skära sig med kniv. Vanligtvis är inte skadorna livshotande, eftersom det inte handlar om att ta livet av sig utan istället handlar det om att straffa sig själv.

Varför får man ett självskadebeteende

Varför man vill skada sig själv kan bero på flera olika saker. Vissa personer kan ha haft en svår uppväxt kanske med personer som lidit av psykisk ohälsa eller blivit utsatta för olika typer av övergrepp. Det är vanligt att barn försöker förtränga en svår uppväxt dock händer det att det kommer tillbaka i tonåren då barnen blir mer självständiga och också förstår mer. Vissa personer som lider av ångest eller depression kan också börja skada sig själva för att få något annat att tänka på.

Det finns också personer som har utvecklat ett självskadebeteende för att straffa sig själva och sedan göra andra uppmärksamma på skadorna, som exempelvis sina föräldrar eller en partner.

Behandling av självskadebeteende

Det finns olika behandlingar som man kan genomgå för att försöka bli av med sitt självskadebeteende. Utöver att man kan träffa en psykolog som man kan prata med kan man också delta i KBT, kognitiv beteendeterapi, eller dialektisk beteendeterapi där man främst får hjälp med att minska sitt behov att skada sig själv. Ofta krävs det även behandling mot orsaken till sitt självskadebeteende, som ofta beror på en svår uppväxt men kan också bero på en depression eller ångest. Genom en läkare kan man få en diagnos och hjälp med att välja rätt behandling för sin psykiska ohälsa. Man kan också få mediciner som lindrar depressioner och ångesten.

Det finns också många stödgrupper på Internet där man kan få hjälp av personer som har lidit av självskadebeteenden och som kan ge råd och tips men också stötta under tunga perioder. Tyvärr finns det också forum där personer med självskadebeteenden träffas och visar upp de skador som de ger sig själva, vilket kan påverka personer negativt.

Om man lider av en depression så kan det för många vara en tuff utmaning att orka med att hantera vissa saker i vardagen. För många är det ett stort projekt att bara komma ur sängen på morgonen medan andra kanske har det svårt att klara av de påfrestningar som finns på arbetet. Det finns professionell hjälp som man kan få hos en läkare som kan föreslå olika behandlingsmetoder eller skriva ut medicin som lindrar depressionen.

Att ta sig ur en depression kan ta tid och därför behöver man hitta olika sätta att klara av sin vardag så att man får en viss balans i livet. Om man lider av en allvarlig depression kan det vara till stor hjälp om man har någon som kan hjälpa till med vissa vardagliga ting som man har svårt att klara av själv, som exempelvis att handla.

Nedan följer några lekmannatips över hur man kan ta sig ur en depression på egen hand.

Att ta sig ut en depression

• Undvik stress
  Det är viktigt att man inte stressar upp sig över saker som väntar på att bli utförda. Det kan handla om allt från att man behöver tvätta, städa och handla till att betala räkningar. Det är bättre att försöka slå bort alla tankar på allt som behöver göras och istället fokusera på en sak i taget. Ingenting blir bättre av att man stressar upp sig över ogjorda saker utan istället är det bättre att utföra saker i den takt som man orkar. Sedan kan man glädjas över att man har prickat av en uppgift i listan innan man fokuserar på nästa.
• Aktivera sig
  Det är bra om man försöker att aktivera sig så mycket som möjligt så att man får annat att tänka på. Att ta en promenad, gå ut och springa, åka och fiska eller göra något annat roligt som man tycker om kan hjälpa till att skingra tankarna men också göra så att man sover bättre på nätterna.

• Hitta en vän
  Det kan också vara värt mycket att försöka hitta en vän som förstår hur man mår. Det finns massor av personer som har varit deprimerade och som vet hur man känner sig och mår. Det underlättar väldigt mycket att kunna prata av sig med någon som också kanske har en del tips och råd att bidra med. Idag finns det stödföreningar som man kan kontakta men det går också att hitta vänner på olika forum som vänder sig till personer som är deprimerade.

• Informera
  Det kan vara bra att informera sin arbetsgivare om sin nuvarande livssituation så att de får en förståelse för att du kanske inte kan prestera 100 procent på arbetet. Om det är möjligt så är det bättre att gå till arbetet och arbeta än att vara hemma ensam och sjukskriven.

• Avstå från alkohol
  Även om alkohol kanske får dig att glömma bort dina besvär under en kväll så kommer ångesten att vara betydligt värre nästkommande dag. Alkohol och depressioner är ingen bra kombination och därför bör man avstå från alkohol då man är deprimerad.

Om man hamnar i situationer som gör att man mår dåligt som exempelvis då man ska åka buss, gå över ett torg, handla i en butik eller utföra något annat så kan det bero på att man lider av ett paniksyndrom. Det finns många som får ångest eller panik då de ska göra något som de inte känner sig bekväma med som exempelvis ställa sig upp för att tala inför många människor eller befinna sig på platser där det är mycket folk. Dessa paniksyndrom kan visa sig på olika sätt som exempelvis att man börjar skaka, får ont i magen, börjar stamma eller till och med svimmar.

Dessa panikattacker kanske uppstår vid enstaka tillfällen, på grund av olika orsaker, men kan också vara något som uppstår återkommande, vanligtvis inför samma situationer. Om det inträffar regelbundet att man får panikattacker ska man uppsöka en läkare som kan hjälpa till med att ställa en diagnos så att man kan få rätt behandling för sina besvär.

När man får en panikattack

En panikattack kan komma plötsligt och helt oväntat och när det inträffar bör man snarast försöka att lugna ned sig genom att andas djupt. Man ska också intala sig själv att det kommer att gå över om en liten stund. Sitter man på en buss så bör man inte kliva av vid nästa hållplats utan istället försöka hålla ut tills attacken går över. Genom att motstå panikattacken så skapar man inte ett beteende som innebär att man flyr från platser där man känner sig obekväm, vilket kan innebära att man utvecklar ett motstånd till att besöka dessa platser senare, vilket kan förvärra situationen. Om man får en svår panikattack kan det hända att man får svårt att klara sig ur situationen själv, exempelvis om man börjar skaka svårt eller om man till och med svimmar. Då kommer man sannolikt att få hjälp av andra personer runt omkring och bli ledd till en plats där man kan sitta ned och andas ut. Har man fått en diagnos för paniksyndrom bör man informera personer som hjälper en så att de inte tror att man är fysiskt sjuk och behöver läkarvård.

När man känner att en panikattack är på gång

Om man upplever att man är på väg att börja få en panikattack eller en ångestattack kan det vara bra att försöka sysselsätta sig med något som skingrar tankarna. Kanske ta ett träningspass, leka med hunden, ta en promenad eller sätta på sin favoritfilm på tv:n. Detta är förstås bara lekmannaförslag och inte professionella råd som kan jämföras med ett läkarutlåtande. För att få den bästa rådgivningen kring hur man ska bete sig för att mildra symptomen vid en panikattack bör man konsultera en läkare. En läkare kan även ge en diagnos, skriva ut läkemedel som kan lindra panikkänslorna men också rekommendera olika behandlingar som man kan genomgå.

Panikattacker kan vara så pass allvarliga så att den som utsätts för en panikattack till och med kan få fysisk smärta eller hjärtklappning. Det gör att en panikattack i vissa fall kan misstolkas för ett sjukdomsfall.

Om man har en vän eller en familjemedlem som lider av en depression så finns det saker som man kan göra för att hjälpa den personen så att personen får det lite lättare. Det är inte alltid så lätt att upptäcka om någon lider av en depression, om personen själv inte berättar. Dock finns det vissa tecken som man kan se som utomstående som exempelvis att personen inte har någon energi att göra något, har svårt att sova, humörsvängningar, ätstörningar eller att personen drar sig undan. Även om fler personer idag är öppna med att de är deprimerade så är det fortfarande många som inte vill tala om det. Därför bör man försiktigt ställa lite frågor som får personen att berätta hur denne mår.

Om man vill hjälpa någon som lider av en depression är det viktigt att man lyssnar på personen. Man behöver också lära sig att försöka förstå varför personen inte klarar av att göra vardagliga ting, som man själv inte har några problem med att utföra. Det finns alltid någon underliggande orsak till att en person är deprimerad och att prata om detta kan få personen att må lite bättre, även om det inte går att göra så mycket åt orsaken.

7 sätt att hjälpa en person med en depression

1. Få personen att bli mer aktiv

Utöver att lyssna är det bra om man kan få personen som lider av en depression att bli mer aktiv så att personen för en stund kan tänka på något annat. Man kan exempelvis gå ut på promenader, gå på bio, träna på gymmet eller göra något annat som skingrar tankarna en stund. Hemma kan man se på en film tillsammans, lyssna på musik, spela ett spel eller laga mat. Genom att göra saker tillsammans ger man personen en chans att kunna fokusera på något annat en stund.

2. Lyssna på den sjuke

Som tidigare nämnts är det viktigt att man tar sig tid att lyssna och vara förstående. Man kan peppa och uppmuntra men det ska vara på en skälig nivå så att det inte får en motsatt effekt. Man ska absolut inte vara dömande och försöka få en person som är deprimerad att ”rycka upp sig” eller ”skärpa till sig”, eftersom detta kan göra att personen tappar tron på sig själv än mer.

3. Förstå vad som försiggår och ha tålamod

Som anhörig eller som nära vän kan det vara bra att läsa på om depressioner och försöka lära sig så mycket som möjligt om området så att man förstår vad en depression handlar om. Det gör också att man får en större förståelse för en person som har tappat gnistan och som blivit mer tillbakadragen. Det är viktigt att man inte tappar humöret utan istället försöker ha ett glatt och öppet sinne då man ska hjälpa någon som lider av en depression. En depression kan pågå under en kortare eller en längre tidsperiod och vid det senare kan det vara bra att uppmuntra personen att söka professionell hjälp, om inte det redan har gjorts tidigare.

4. Få personen att skaffa professionell hjälp

Du kan inte göra allt, så se till att personen som är deprimerad skaffar professionell hjälp. Ett psykologbesök någon gång i veckan kan vara en god idé. När personen som mår dåligt besökt psykologen kan du gemensamt med denna gå igenom vad som har sagts, så att ni tillsammans kommer närmare varandra.

Hur depression fungerar i detalj kan du läsa mer om här.

5. Hjälp personen med vardagliga sysslor

Om du känner en person som är deprimerad har du säkert vetskap om att det kan bli stökigt i hemmet ibland, och ibland kan den deprimerade inte orka göra rutinsaker som att gå till affären och handla. Om du inte har tid att hjälpa den sjuke med alla sysslor, se då åtminstone till att någon annan hjälper till.

6. Bjud in den sjuke att göra saker

Det är viktigt att du inkluderar den deprimerade i saker, även om denne inte orkar följa med. Att exempelvis bjuda in den deprimerade till en fest är en bra idé, och om han kommer är det viktigt att du tycker det är okej att han lämnar festen tidigare ifall att han inte orkar med att vara där tills festen är slut.

7. Håll kontakten

Det är vanligt att deprimerade inte klarar av eller ens tänker på att hålla kontakten med dig. Då är det ditt ansvar att försöka hålla kontakten, om den sjuke skulle glömma bort eller inte klara av det. Den deprimerade blir säkert jätteglad om du väljer att ringa eller skicka ett textmeddelande till och från, så att den sjuke vet att hon inte är ensam.